Straight from the heart...
Jag måste bara få lätta på hjärtat lite nu känner jag. Ibland så läser man saker som får en att tänka till lite extra, och en sak som jag tänker väldigt mycket på är när man skriver om någon som man står väldigt nära.
"Du är den enda som förstår mig. Ingen annan vet vad jag går igenom."
"Det är bara du som kan lyssna på mig och som gör det utan att döma."
"Det bästa med dig är att vi kan gå igenom mina problem over and over again utan att du tröttnar."
Yeah right. Dessa ord har upprepats om och om igen. Och ju fler gånger man använder dem, desto mindre kommer de till slut att betyda. Om jag skulle skriva om någon som jag verkligen bryr mig om och som är väldigt speciell för mig så skulle jag nog skriva.
"Jag vet att jag kan vara tjurig och jag vet att ibland så är mitt upprepande om samma samtalsämnen oerhört irriterande. Men jag vet också att det antagligen finns väldigt många människor som förstår vad jag går igenom eftersom att de själva har det också. Det finns antagligen många som kan lyssna på mig utan att döma mig för saker som jag gjort. Jag har antagligen inte det jobbigaste livet av alla på planeten även fast det ibland känns så, men du är alltid där för att påpeka hur bra jag har det.
Det finns säkert många som skulle kunna vara lika bra på att göra det du gör för mig. Att vara min bästa vän. Men det finns ingen som jag hellre vill ha på min sida än du. För att även om de är lika bra så finns det ingen annan som dig."
:)