alone?

Yes, så känns det just nu. Alla har sina problem, sina bekymmer, sin lycka, sina äventyr. Känns som att jag på något sätt glömdes bort på vägen. Vad har jag? I guess nothing but the silence of old promises...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0